Oväntat stort intresse för Stressrehabs föreläsning

Under Psykeveckan i början av november kommer personal från Stressrehabiliteringen i Umeå att föreläsa om utmattningssyndrom.
Drygt 4 000 personer har visat intresse för föreläsningen via sociala medier.
– Det vi alla skulle behöva göra är att jobba preventivt så att så få som möjligt hamnar i en utmattning, säger Katarina Steinholtz, avdelningschef och gruppbehandlare på Stressrehab.

Enligt Försäkringskassan utgör psykisk ohälsa cirka 46 procent av alla pågående sjukskrivningar i Sverige.
Antalet sjukskrivna i landet med utmattningssyndrom hade enligt mätningar från februari i år sexdubblats jämfört med 2010 – från 6 237 personer till 36 552. Majoriteten är kvinnor.
Den rekordstora ökningen är givetvis någonting man märker av hos Stressrehabiliteringen vid Norrlands universitetssjukhus, en specialistenhet som startade som ett forskningsprojekt 2002 och som under dessa 15 år haft ett stadigt stigande remissinflöde från hela länet. Bara från 2015 till 2016 ökade antalet inkommande remisser till Stressrehab med 38 procent. Under en femårsperiod är ökningen 189 procent.
– Vi ser att det är många som arbetar med kontaktyrken som drabbas av utmattningssyndrom, till exempel vårdpersonal och personal inom skola och barnomsorg, berättar avdelningschefen Katarina Steinholtz.

Hon har funnits med sedan starten 2002 och sett verksamheten växa både i antal patienter och personal, men även kunskapsmässigt.
– Stressrehab har utvecklats hela tiden. I dag ser vi vikten av att arbeta med arbetsplatsen och stötta återgång till jobb så snabbt som möjligt. Tidigare tänkte vi att det bästa var att först vila under en längre period och sedan sakta återgå, men det funkar inte så. Det finns också ett annat sjukförsäkringssystem nu. Det är tuffare i dag, säger hon.

Katarina Steinholtz ska tillsammans med sina kollegor Sofia Nording, psykolog, och Christina Wiklund, sjukgymnast och rehabkoordinator, föreläsa på Väven om utmattningssyndrom den 7 november. Föreläsningen ligger som ett kommande evenemang på Facebook och cirka 4 000 personer har där klickat i sig som intresserade. Över 300 har hittills meddelat att de kommer.
– Det är ju spännande att folk är intresserade, men samtidigt är det ju ett problem, säger Katarina Steinholtz, som menar att det stora intresset speglar det enorma samhällsproblem vi står inför.
För personalen på Stressrehab är det ett tillfälle att arbeta preventivt.
– Det är bra att människor vill veta mer om ämnet och vad man ska göra för att ta hand om sig. Vi ser också många anhöriga som vill veta hur de kan stötta.
När arbetsbelastingen på jobbet ökar, eller att det händer någonting i privatlivet, försöker man ofta lösa det genom att ta i ännu mer och bli effektivare. Kanske slutar man exempelvis att ta fikaraster och drar in på lunchen. Detta blir en ond cirkel eftersom just återhämtning är själva nyckeln för skapa en bra balans i livet, menar Katarina.
– Ökad belastning är inte farligt i perioder, men när den här obalansen kvarstår lite längre då blir symptomen mer påtagliga. Det blir svårare att sätta gränser och man vill gärna ha kontroll just för att det känns som om man håller på att tappa kontrollen. Det kan leda till att man blir sämre på att delegera och får då själv ännu mer att göra.

Tidiga kroppsliga signaler kan vara hjärtklappning, huvudvärk och att man är spänd. Sämre sömn och rastlöshet är också välkända tecken på att någonting inte är som det ska.
– Då gäller det att börja ta pauser, bryta av och andas. Försöka gå tillbaka till rutiner, ta raster och gå hem i tid. Annars kan symptomen bli starkare och huvudvärken kanske blir mer konstant. Värken förvärras och sömnen försämras ytterligare. Yrsel samt minnes- och koncentrationssvårigheter kan uppstå. Det blir en trötthet som inte går att sova bort och det kan gå så långt att man inte vet var man befinner sig någonstans, berättar Katarina.
Ofta handlar det om personer som varit bra på att avläsa omgivningen, fånga upp saker och som tänkt mycket på andra och lite på sig själva.
Den som efter remiss och inledande bedömningssamtal erbjuds Stressrehabs multimodala rehabilitering deltar i programmet under åtta till tio månader. Psykolog/psykoterapeut, läkare, rehabkoordinator och sjukgymnast ingår i behandlingsteamet och programmet innehåller till stor del KBT i grupp.
– Vi ser vinster i att träffa andra i liknande situation. Det kan vara jobbigt att sitta och lyssna på alla andra, men samtidigt är det en träning i att hantera hur mycket man ska ta in.
Förra året startade 27 KBT-grupper med åtta patienter i varje grupp. Detta kan jämföras med år 2012 då antalet grupper var 11 stycken.

För den som drabbats av utmattningssyndrom kan det ta lång tid att ta sig tillbaka till en fungerande vardag, men uppföljningar som gjorts vid Stressrehab visar att behandlingen hjälper. Utmattningsgraden och antal sjukskrivningar har generellt minskat tre år efter avslutad rehabilitering.
– Utmattningssyndrom är inte bara ett individuellt problem. Vi jobbar ju med individer men det är också ett samhällsproblem, säger Katarina Steinholtz, som tror att slimmade organisationer utan marginaler i kombination med att det inte finns något större spelrum i privatlivet kan ha bidragit till den här utvecklingen.
– Vilken flexibilitet finns det på våra arbetsplatser i dag? Om jag har en sämre dag, kan jag då anpassa mina arbetsuppgifter utifrån det?
Förutom föreläsningen under Psykeveckan kommer en stor stresskonferens att arrangeras i Umeå 27–28 november. Konferensen riktar sig till personer som arbetar inom området och temat är "Kognition, sömn och samverkan med arbetsgivare".
Sara Lundvall
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Läs mer: "Jag förstod inte själv vad som hände"