»Bilar är inget intresse – det är en livsstil«

I ett garage mellan Umeå och Vännäs bor Magnus Kvarnström som uppfyller alla kriterier för att kallas en äkta bilentusiast. Händerna är oljiga, familjen har en eluppvärmd soffa i garaget och favoritbilen står nästan alltid med öppen motorhuv.
– Jag är mest här inne varenda kväll även när den går. Men att köra ibland skulle också vara kul, säger Magnus med en blinkning.​


Magnus Kvarnströms Opel Ascona B från 1981 fick inte många att höja på ögonbrynen i originalskick, men efter oräkneligt många timmar i garaget är »Attackhamstern« numera ett av Umeås allra vassaste åk.
– Det här är en bil som är byggd för att köras fort och det blir väldigt mycket burning (hjulspinn som skapar svarta däcksspår, reds. anm.), erkänner Magnus.
Men när Magnus köpte sin pärla på Blocket i augusti 2014 var det inte för att bygga ett uppseendeväckande vrålåk, utan för ha något att pendla till jobbet med. Därefter dröjde det dock inte särskilt länge innan han började fundera på hur nyinköpet skulle kunna bli lite fränare.
– Jag skaffade jättefälgar av en kompis och för att de skulle passa på bilen så letade jag på skroten efter lämpliga breddare, minns Magnus och fortsätter:
– Där hittade jag en liknande variant men på en enorm Ford Explorer SUV och så tänkte jag att »Det där kan jag bygga om och få att passa på min lilla bil!«. Och efter det så spårade det bara ur.
Ovanstående kan nästan ses som en underdrift, mindre än tre år senare har han bland annat hunnit testa 15 olika motorer i bilen.
– Jag rasade motorer på löpande band, originalmotorerna höll inte för min aggressiva körstil. De första fyra bytte jag utomhus utan motorlyft, det gick med hjälp av ilska och vänner.

Magnus vill framhålla att stämningen bland Umeås bilentusiaster är riktigt god och att även om det finns vissa som inte beter sig som folk så är de flesta väldigt skötsamma på vägarna.
– Det är många som är bilintresserade på olika nivåer, en löningshelg på sommaren då ser man att folk kommer ut. Det är allt från jänkare till japanare till ombyggda bilar. Förutom på Wheels så träffas vi bland annat på bangården, och där är alla nyfikna och trevliga oavsett vilken biltyp man har.
Han berättar att de flesta idéerna är hans egna, men att de lätt kan bli för många.
– Jag är otroligt envis, när jag har fått en idé ger jag mig inte förrän den är klar. Jag har kvitton för så mycket pengar på den här bilen, det är ett under att jag har en flickvän. Hon ligger i soffan i garaget med hunden kväll ut och kväll in och hjälper mig när jag behöver en hand, berättar Magnus med värme i rösten.
Tillsammans har de båda bland annat formgivit och byggt bildelar i glasfiber.
– Skulle jag inte ha haft henne skulle jag ha gett upp den här bilen för länge sen. Men när man har kommit så här långt och lagt ned så mycket pengar så säger hon att jag inte får ge upp nu.

motor personportratt minibild

Enligt Magnus har bilintresset funnits sedan barndomen och det har varit »learning by doing« med hjälp av böcker och Google när han skulle bygga mer komplicerade saker.
– Nu skruvar jag allt själv på den här bilen. Allt utom svarv, fräs och aluminiumsvetsning som kräver dyr utrustning. Jag vill inte ta pengar från bilen för att köpa verktyg till skruvandet.
Innan intervjun är slut får Magnus frågan om bilen någonsin kommer att bli klar, och där tvekar han en stund innan han svarar.
– Jag säger ju att den ska bli klar i vinter, men det är nog en lögn som jag intalar mig själv, jag är duktig på sådana. Men till slut ska den nog bli färdig, annars finns risken att jag blir strypt med en motordel av min dam, säger han med ett skratt.

På följdfrågan om han kommer köra försiktigare när bilen är klar blir svaret däremot ett bestämt nej.
– Den här ska ut på vägarna och synas och den ska göra rätt för namnet »Attackhamstern«, det är en sak som är säker!
Alfred Jacobsson
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.