Norrländskt jordbruk får stöd: »I grevens tid«

Stödet till norrländskt jordbruk höjs med 100 miljoner kronor.
– Det var i grevens tid det kom, säger Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten.


Tidigare i år fattade regeringen beslutet att höja stödet, men innan det kunde träda i kraft återstod EU-kommissionens godkännande. Det har nu skett och pengarna ska därför betalas ut retroaktivt från och med januari i år. I nuläget innebär stödet en höjning för produktionssektionerna mjölk, get, suggor, slaktsvin, höns, bär och grönsaker samt potatis i norra Sverige. Beroende på produktionsvolymer kan exempelvis ökningen för mjölk nästan bli 28 öre per kilo.
– Jag är glad att vi efter ett gott samarbete med EU-kommissionen kan höja stödet till jordbrukarna i Norrland. Det här skapar helt andra förutsättningar för dem och är också viktigt för livsmedelsindustrin, för jobben och tillväxten, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i ett pressmeddelande.

Lotta Folkesson, ordförande LRF Västerbotten, menar att höjningen är ett tillskott i kassan men hon ser det som en uppräkning – inte en höjning.
– Det betyder mycket, är ett jättevälkommet beslut och nödvändigt för vi har tappat mest av alla i landet om man ser till antalet leverantörer. Det var i grevens tid det kom. Speciellt om man vill uppnå målet i den nationella livsmedelsstrategin.
Hon uppger att tappet av leverantörer beror på att det är tuffare förhållanden för jordbruk i norr.
– Det är tuffare med lönsamheten. Vi kan inte odla på samma sätt som exempelvis i Skåne, våra årstider ser annorlunda ut.
Gunnar Forsgren, företagsutvecklare på LRF Umeå, instämmer.
– Norrlandsstödet är för att jämna ut förhållandena. Ett extrastöd underlättar naturligtvis för fortsatt företagande här uppe i norr, säger han.
Han berättar att det pågår ett arbete för att se över förutsättningarna för de befintliga aktörerna, framför allt mjölkproducenter. Västerbotten skiljer sig från övriga delar av Sverige genom att mjölkproduktionen dominerar i jordbrukssektorn. 60 procent av produktionsvärdet från jordbruket i länet kommer nämligen från mjölk.
– Samtidigt ser vi att antalet mjölkbönder minskar och produktionen går ner.

Vilka utmaningar har ni identifierat?
– Problemen med ägarskiften är ett. De som driver företag äger ofta en jordbruksfastighet. Då bor man även på gården. Traditionellt har företaget gått i arv i familjen, men nu är det inte så populärt längre. Företagaren har ingen som tar över utan fortsätter driva, men utvecklar inte. Till slut lägger man ner.

Enligt rapporten »Skafferiet mellan kust och fjäll, livsmedelsproduktion i Västerbottens län«, som Lars Johansson, lantbruksekonom, och Sören Persson, livsmedelskonsult, har gjort finns det outnyttjad potential när det gäller matproduktion i länet. Bland annat skogsbär, odlad fisk och odlade grönsaker lyfts fram, men även att förädla de livsmedel som redan produceras i dag visar på möjligheter, menar rapporten.
– Den visar bland annat att det är en extrem efterfrågan på grönsaker. De som vill utvecklas där måste hitta mark att odla på. Där ska vi underlätta för att se vilka möjligheter som finns, säger Gunnar Forsgren.
Han tror att där kan råda samma sorts problematik som vid ägarskiften av jordbruksverksamheter – det är en traditionsfråga. Han drar paralleller till bostadsmarknaden.
– Det finns de som är intresserade av att sälja både mark och verksamheter och det finns de som är intresserade av att köpa, men det finns inget självklart sätt att göra det på. Ska du komma över ett boende vet du var du ska gå.
Elisabeth Glaas
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

Fakta: Norrlandsstödet
Norrlandsstödet infördes i samband med Sveriges anslutning till EU. Det har legat på ungefär samma nivå sedan EU-inträdet år 1995.
EU-kommissionen har bestämt att Sverige kan tillåta en högre stödnivå så nu har regeringens beslut om att höja stödet till norrländskt jordbruk med 100 miljoner kronor, vilket är en ökning på 35 procent, trätt i kraft.
Efter höjningen är det totalt tillåtna stödbeloppet på 423 miljoner kronor per år.
Källa: regeringen.se