Var är mina läsglasögon?

Nöjeskrönika i Umeå tidning vecka 35. 


Hur upptäcker du att du håller på att bli gammal? Jag var inne på det i min förra krönika. Här kommer några fler bombsäkra exempel.

Du letar dina läsglasögon – flera gånger per dag. En dag var bokstäverna i min bok – vill minnas att jag just då läste Emma Clines Flickorna – bara en grå massa som flöt omkring på sidorna. Jag köpte ett par läsglasögon på bensinmacken och voila! Det gick att läsa igen. Glädjen blev dock kortvarig för läsglasögon är nämligen omöjliga att hålla reda på. Inte sällan irrar jag omkring i lägenheten och letar samtidigt som jag sprider icke tryckbara ramsor omkring mig likt en förvirrad Kapten Haddock (för övrigt också en referens som visar att du blivit gammal).

Du tycker att Oasis är bra igen. Häromdagen såg jag dokumentären Supersonic om dessa brittiska rockelefanter som var så populära på 90-talet. Förutom att det var en bra film där jag bland annat älskade att bröderna Gallagher svor så mycket – till och med mitt i ord, »cricket-fucking-bat« – märkte jag att jag ibland rycktes med av musiken, som jag under typ hela 2000-talet hånat. Mycket allvarligt givetvis. Jag blev så uppslukad att jag försökte sälja in dokumentären till min son, som efter att ha sett trailern bara tittade på mig med en konstig min.

Din favorit-app är text-tv. Text-tv är något som folk under, säg 40, inte förstår överhuvudtaget. Grått, trist, gubbigt och livlöst, säger ungdomarna. Snabbt, korrekt och effektivt, säger vi som vuxit upp med denna den bästa av nyhetskanaler (okej, interfacet är typ DDR 1974 men det är väl bara coolt?). Vad vore livet till exempel utan sidan 377 – aktuella sportresultat, nu bara ett klick bort i mobilen.

Du pratar om gamla serietidningar en hel lunch. För några år sedan hittade jag en låda med gamla Buster – sportserier som jag läste fram till jag var typ 12–13 – hos mamma och pappa. Jag bläddrade igenom dem och tänkte haha, ändå fåniga serier. Det var då. Vid en lunch med en bekant nyligen ägnade vi 100 procent av tiden åt att diskutera olika serier i, just det, Buster. Vilken var bäst? Super-Mac, Åshöjden eller Johnny Puma? Gillade du också Korpen och Benny Guldfot? Det här kallas nostalgi. Och det, mina vänner, är bland det farligaste vi har i samhället.

Andra varningstecken: Du funderar på att köpa en slipover, föredrar papperstidningen framför att läsa den digitalt, stoppar ner skjortan i byxorna, tror att Snapchat är ett nytt rockband, lyssnar helst på Radiopsykologen (i P1, var annars?), tycker det är kul att tvätta bilen, ser alltid Aktuellt och Sportnytt på utsatt tid i programtablån samt RINGER dina kompisar på mobilen istället för att kontakta dem via Messenger eller sms.
Nils Fredriksson
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.