Historien lever i berättelserna

Nöjeskrönika i Umeå tidning vecka 19.


Margaret Atwoods »Tjänstekvinnans berättelse« kom ut i mitten av 80-talet och handlar om en nära dystopisk framtid. Det skulle kunna vara nu. Den dystopin som vi kan säga händer just nu handlar självklart till stor del om miljöförstöringen, den som går ganska fort nu, och hotar bland annat hela Arktis, och i förlängningen oss. Hur mycket havsnivåerna kan öka är det ingen som vet säkert. En annan del handlar om att många verkar antingen ha glömt bort andra världskriget eller av olika anledningar inte tror på att det hände som det beskrivs. Dödade verkligen Hitler sex miljoner judar? Nej, säger vissa. NMR som marscherade 1 maj i Falun kallade förintelsen för en saga. Judiska föreningen i Umeå har fått så många hot från nazister att de valt att lägga ner verksamheten. Jag tror inte det är en slump att jag den senaste tiden läst relativt nyutkomna kriminalromaner med det här temat.
De nordiska länderna har olika berättelser om andra världskriget, eftersom vi också påverkades olika. De norska författarna Jo Nesbø (»Rödhake«), Gard Sveen (»Den siste pilgrimen«) och Ingar Johnsrud (»Det hemliga brödraskapet från Wien«) använder sig alla tre av dubbla tidsperspektiv: Ett nutida och ett dåtida. Det dåtida utspelar sig under det andra världskriget och den tyska ockupation av Norge. De två tidsperioderna är naturligt sammanflätade eftersom det inte är möjligt att bara lämna historien bakom sig, den gör sig oavbrutet märkbar i nuet och påverkar därför också de flesta. Danmark upplevde också en tysk ockupation och författaren Jussi Adler-Olsens »Alfabetshuset« utspelar sig även den under kriget, men inte i Danmark. Den utspelar sig delvis på ett sinnesjukhus där två nedskjutna engelska piloter hamnar under falsk identitet.

Svenska Anna Lihammars hittills tre utkomna romaner »Medan mörkret faller«, »Än skyddar Natten« och »Där gryningen dröjer« utspelar sig åren innan andra världskriget startade. I den första romanen är året 1934 och nazisterna har precis tagit makten i Tyskland, samtidigt som man i Sverige har beslutat att sterilisera de som kallas »sinneslöa«. I alla nämnda romaner poängteras det hur dåtid och nutid hänger ihop.
Några filmer kan också nämnas; den bioaktuella norska »Kungens val«, splatterfilmen »Död Snö« (nazistzombier i Norge), den finska actionfilmen »Iron Sky« (nazisterna planerar ny invasion 2018), och varför inte svenska »Kung Fury« (finns på SVT Play).
De nazister som finns i Umeå och Sverige finns också i hela Europa, och det är viktigare än någonsin att vi håller historien levande.
Katarina Gregersdotter
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.