Nya insikter på bara en dag

Nöjeskrönika i Umeå tidning vecka 16.


Det finns film och litteratur som försöker fånga ett ögonblick, eller i alla fall en begränsad tid som en dag eller ett dygn. Jag inbillar mig att det är en ganska svår konstform; att göra en berättelse så fyllig och intressant, trots att tiden är så begränsad. Om vi skyndar förbi en tv-serie som »24«, eller en film som »Die Hard« som nog båda har sina speciella kvalitéer, men som kanske är lite väl spekulativa och actionbetonade, så finns det flera läs-och sevärda exempel på dessa »ögonblicksskildringar.«
Modernisterna James Joyce och Virginia Woolf har båda skrivit verk som blivit klassiker och obligatorisk läsning på många universitet. Woolfs »Mrs Dalloway« (1925) berättar om en dag i Mrs Dalloways liv, en sommardag då hon planerar en fest. Under dagen träffar hon andra personer och alla vävs in i en till början personlig berättelse men som växer och behandlar existentiella frågor, feminism och homosexualitet. I filmen som inspirerats av romanen, »The Hours«, återkommer samma teman, och där återspeglas de i tre olika kvinnoöden under en dag.
I tegelstenen »Ulysses (1922)« av Joyce promenerar huvudpersonen Stephen Dedalus runt i Dublin, under en dag och särskilt det sista kapitlet som berättas ur hustrun Mollys perspektiv gör romanen värd att läsa (det kapitlet har också tolkats av Kate Bush i låten »Sensual World«).
Den litterära förlagan till filmklassikern »Bladerunner« är »Do Andriods Dream of Electric Sheep? (1968)« av Philip K. Dick följer Rick Deckard när han är på jakt efter androider för att avaktivera dem. Precis som filmen diskuteras frågan om vad en människa och maskin är, och vad som skiljer dem åt.

Om vi fortsätter titta på filmvärlden så finns favoritkomedin »Groundhog Day« (»Måndag hela veckan«, 1993) med Bill Murray, där han tvingas återuppleva samma dag, den där när murmeldjuret ska lockas ur sitt bo för att förutspå vårens ankomst, och Murray till sist inser att han är tvungen att förändras för att kunna gå vidare till nästa dag.
Ungdomsfilmsklassikern »The Breakfast Club« (1985) med Molly Ringwald kommer de flesta ihåg, där ungdomarna får kvarsittning efter skolan för att tillsammans skriva en uppsats, men under den tiden i stället hinner konfrontera varandra och sig själva. Kvarsittningen fungerar som intensiv psykoanalys light, utan den vuxna världens inblandning.
Temat i många av ögonblicksskildringarna verkar just vara att stora förändringar kan ske eller att nya insikter kan nås bara på en dag, ensam, men oftast tillsammans med andra.
Katarina Gregersdotter
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.