Rädsla är inte en önskvärd byggsten i ett samhälle

Inledare i Umeå tidning vecka 21.


Jag sitter ensam på första raden i polishögskolans aula på Umestan. Bakom mig är lokalen fylld med niondeklassare som samlats för att lyssna på 81-årige Tobias Rawet. Han överlevde Förintelsen och är här för att berätta sin historia.
Han börjar tala och med intensiv röst beskriver han den ena ofattbara grymheten efter den andra. De oerhörda övergreppen som ägde rum under andra världskriget är så klart inte nyheter för mig. Jag har hört berättelser förr och till och med haft möjlighet att lyssna på en man som överlevt Förintelsen och koncentrationsläger tidigare.
Men under tiden jag lyssnar så griper Tobias egen levnadshistoria tag i mig. Han förmedlar både barnens och föräldrarnas perspektiv och mina ögon tåras. Det är så främmande att tänka på hur människor plötsligt blev indelade i grupper – och därmed upphörde allas lika värde. Det är skrämmande lätt att dra paralleller till dagens samhälle där vi gärna pratar om »dom«. »Dom« blir fort skrämmande och rädsla är inte en önskvärd byggsten i ett demokratiskt samhälle.

Vi samtalar efter föreläsningen och då berättar Tobias att för honom var vardagen i gettot självklar, det var vad han kände till. I jämförelse med barnen som hamnat på gatan efter att nazisterna fört bort eller dödat deras föräldrar var han till och med priviligierad. Han berättar att när han ser bilder från dagens flyktingläger – med lekande och leende barn – så vandrar minnet till barndomsåren i gettot. Hur snabbt ett tillstånd normaliseras för barnen och hur vridet det kan bli. Jag tänker på hur jag har vant mig vid att se bilder på de barnen och skäms. Mina barn kanske får sitta i en aula och lyssna på deras berättelser en dag framöver.
När jag frågar Tobias Rawet om hur han tycker vi ska bemöta antidemokratiska tendenser svarar han »genom samtal, genom att ta hand om alla människor«. Han uppmanar niondeklassarna som lyssnar att inte lämna någon utanför när de ska gå till skollunchen, reagera när någon säger något rasistiskt, samt stå upp för jämlikhet och schyssta värderingar. Läs mer om hans berättelse här.
Elisabeth Glaas
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.