I de nio mil långa spåren finner jag mig själv

Inledare i Umeå tidning vecka 10.


8 mars 2015. Mörkret har fallit över Mora och jag står några skidlängder från »I fäders spår för framtids segrar«-skylten och snyftar. Det är inga silvertårar precis – ljusår därifrån – utan helt ovärdigt trötthetslipande. Jag har sällan varit så mentalt och fysiskt slut på tidigare.
»Jag ska aldrig mer åka det här jävla Vasaloppet«, hulkar jag för min vän som ringt upp mig för att gratulera mig till målgången.

Klipp till 364 dagar senare, 6 mars 2016. Jag betraktar återigen den där kända målgångsskylten, men den här gången på tryggt avstånd från tv-soffan. Jag ser hur vinnaren John Kristian Dahls lungor kämpar för att förse honom med så många syremolekyler som möjligt efter hans målgång och hur Britta Johansson Norgren snuvas på spurtstriden då herråkare runt omkring inte flyttar på sig (så välförtjänt att hon fick sin revansch i år!). Jag blir själv förvånad över det stygn av avund jag plötsligt känner över att inte vara en av de 14 000 som åker detta långlopp.

I år kunde jag inte låta bli att trotsa mitt eget högtidliga löfte. I söndags var jag följaktligen en av dem som ställde sig på startlinjen i Sälen, med en emotionell cocktail av en del förväntan och en del fruktan.
När loppet väl var igång och jag fick återuppleva den till synes oändliga kön vid den inledande backen, den skräckblandade förtjusningen i vurpbacken innan Risbergskontrollen och tugga torra Vasaloppsbullar nersköljda med buljong och blåbärssoppa vid kontrollerna – då ångrade jag inte att jag återupprepade detta vansinne. Att åka skidor i nio mil ger en självinsikter som jag tror få backpackresor i Asien kan mäta sig med. För att inte tala om den enorma egoboost det ger att ha klarat det.
Nästa års Vasalopp tillbringar jag troligtvis framför tv:n igen, fascinerad över hur elitåkarna lyckas forcera denna prövning på under fyra timmar. Men jag kommer aldrig mer förnya mitt löfte om att aldrig åka det där jävla Vasaloppet igen.
Anna Bergman
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.